Skitroligt

Någon frågade för ett par månader sen om det var roligt att vara mamma. Då svarade jag ganska svävande. Kan ju ha något med koliken att göra men faktiskt säger mina mammaväninnor ungefär samma sak. De första tre månaderna VAR inte roliga. Mer omvälvande, ibland mysiga men mest jobbiga.

Men om jag skulle få frågan i dag när han är en fyra månader gammal, glad, pratglad och nyfiken liten sötnos skulle svaret bli ett annat. Skitroligt! Nästan hela tiden faktiskt. Han är verkligen så jävla rolig.
Som i dag när vi provade sommarhattar och kepsar på stan. Jag höll på å dö av skratt vad rolig han såg ut när han prova den ena efter den andra som var för stor och han försökte käka upp dom.
Eller att han ALLTID kissar på barnmorskan.
Eller när han busbiter i tutten när han han ammas och sen garvar när jag säger åt honom.
Eller när han vaknar kl fem på morgonen och skrattar när vi kommer som om han vet att vi är skittrötta.
Eller testar sin ljudkapacitet med att ropa högt högt högt tills det ekar och sen ser jättenöjd ut.
Eller när han la av en brakare mitt i ett seriöst bankmöte och alla runt omkring blev tysta. Själv såg han ut som det regna.
Skitroligt!