Mamma?

Ni som har ett smeknamn vet hur man nästan inte reagerar när någon ropar ens fullständiga namn. Eftersom det nästan aldrig används. Ungefär lika nonchalant var jag när någon i dag började prata om Olivers mamma. Jaha, vem är det då, tänkte jag och vände mig om för att söka med blicken. Det tog ett bra tag innan jag kopplade. Jag! Det är jag ja! Just det. Jag börjar kunna ta in att jag har barn. Men att jag är någons mamma. Nää. Det är för konstigt