Tossmannen

I dag hittade han sina fötter. Åh Wow, tycktes han tänka, va äre där för skojiga saker!
Jag ville inte döda hans glädje med att säga sanningen; tyvärr grabben, de där är inga roliga saker. Dom bara finns där, du går med dom (men inte förrän om ett år). Å man kan inte äta dom.
Men när han nu börjat ha koll på fötterna känner jag pressen på att ha likadana strumpor på båda fötterna. Innan har vi tagit dom som låg närmast, vilket oftast blivit en brun och en vit, en randig och en med ugglor på. För visste ni att det med bebisar kommer en osynlig varelse som äter babytossar? Men de tar bara en av varje.