Bestämd mormor 90 år:

- Det är en pojke.
- Tror du det?
-En Klas Göran.
-Mmm, vi får se.
- Eller en Maj-Gull.
-Mmm mormor, vi får se.

Älskling

Jag hoppas så innerligt att allt ska gå bra, att du ska stanna i mammas mage tills du är klar att titta ut och att du ska skrika och andas och äta och leva och kissa ner dig och växa upp.
Och att jag ska få vara där bredvid, eller strax bakom.

(Marcus Birro)

GOD JUL

Kring jul ska man ju tänka på de som har det svårt. Och det gör jag verkligen. Även om det varit i mindre skala så har jag den sista tiden fått känna på hur det kan vara att tex ha reumatiska problem, att inte kunna greppa saker (svullna händer) eller kunna ta på sig skorna själv. Knappt kunna gå, sitta eller ligga, inte kunna lyfta, vara fet, ständigt trött och senil.
Hur ödmjuk man måste vara inför naturens lagar och acceptera det man inte kan.
Även om det är svårt.
I morse när jag såg mig i spegeln hade jag väldigt svårt att acceptera att jag såg så förjävlig ut. Svullen och oklippt. Fy.
Men en annan sak jag har lärt mig under den här tiden är att man klarar mer än vad man tror och att man många gånger kan hitta på trix för att fixa det som först verkar omöjligt.
SÅ, nu väntar hårfärg, brynplockning och storsvabbning av kroppen innan jul för att rädda det som räddas kan. Å så har jag kommit på hur jag ska få upp saker från golvet. Greppa med tårna! Funkar utmärkt. Eller så ber jag Mannen ta upp dom. Det är vilket som.

Pappas

Den magiska vecka 40 är inledd. Det verkar bli en "pappabebis". Skulle den ärvt mitt tålamod skulle den vela komma ut så fort alla kroppsdelar och funktioner var på plats.
"Guuu så tråkigt och ligga på samma sätt i nio månader, vad är det där som låter där ute? Släpp uuuuuuut mig!"
Mannen är mer, "Varför ändra på ett vinnande koncept? Jag har det ju bra här, varför börja böka i onödan?"
Men när han väl sätter fart brukar det i och för sig bli väldigt bra, så det är väl positivt.

Grounded

Mitt barn har nu fått sitt första utegångsförbud. Jag är en hård mamma. Men jag hävdar nu precis som jag kommer göra om 15 år när det blir en veckas utegångsförbud för tjyvrökning:
- Det är för ditt eget bästa!

Detta utegångsförbud sträcker sig till 2:a januari. Sen är du mer än välkommen ut!

Saker jag funderar lite på:

*Om vattnet går i provhytten, måste jag betala plagget då? (Eller kan det kanske gå på försäkringen?)
*Tänk om det där lyxiga badkaret på förlossningen är upptaget när jag kommer in! (Eller finns det kösystem?)
*Kan bebisar sparka så hårt i magen att man bryter revbenen? (och OM de kan de, får man dra av på veckopengen då?)
* Hur många kilon lämnar man kvar på förlossningen? (Ja, bebisen tar jag såklart med hem).
* Varför fortsätter man att bli sugen på sex när man är gravid?(Det borde vara meningslöst, rent biologiskt).

Ansvarig utgivare?

Barnet är ca sex månader. Jag har äntligen gått ner några graviditetskilon och ska börja shoppa nya kläder. Jag har två skärp på mig. Jag tror att det är trendigt, men vad vet jag? Jag har inte riktigt koll på modet längre. Nej, det var en underdrift. Jag har så omoderna kläder att affärsbiträdet kommer fram till mig och vill se på skärpen, tar på dom och undrar imponerat om jag ligger fler år FÖRE i modet eftersom jag är så annorlunda klädd.

Det är tungt att shoppa med en sexmånaders i ena armen och en stor, tung bok av okänd karaktär under den andra. Vad göra? Tur att galleriorna har garderober där man kan lämna in grejer. Så jag gör så. Lämnar in den. Nej inte boken. Barnet. Till en översminkad, tuggummituggandes fjortis som står i garderoben. Sen går jag lugnt vidare och shoppar med min tunga bok under armen.

Om jag kommer i håg och hämta barnet vet jag inte. Jag hinner vakna innan dess och bestämma mig för att aldrig berätta för någon om den här drömmen.