Bestämd mormor 90 år:

- Det är en pojke.
- Tror du det?
-En Klas Göran.
-Mmm, vi får se.
- Eller en Maj-Gull.
-Mmm mormor, vi får se.

Älskling

Jag hoppas så innerligt att allt ska gå bra, att du ska stanna i mammas mage tills du är klar att titta ut och att du ska skrika och andas och äta och leva och kissa ner dig och växa upp.
Och att jag ska få vara där bredvid, eller strax bakom.

(Marcus Birro)

GOD JUL

Kring jul ska man ju tänka på de som har det svårt. Och det gör jag verkligen. Även om det varit i mindre skala så har jag den sista tiden fått känna på hur det kan vara att tex ha reumatiska problem, att inte kunna greppa saker (svullna händer) eller kunna ta på sig skorna själv. Knappt kunna gå, sitta eller ligga, inte kunna lyfta, vara fet, ständigt trött och senil.
Hur ödmjuk man måste vara inför naturens lagar och acceptera det man inte kan.
Även om det är svårt.
I morse när jag såg mig i spegeln hade jag väldigt svårt att acceptera att jag såg så förjävlig ut. Svullen och oklippt. Fy.
Men en annan sak jag har lärt mig under den här tiden är att man klarar mer än vad man tror och att man många gånger kan hitta på trix för att fixa det som först verkar omöjligt.
SÅ, nu väntar hårfärg, brynplockning och storsvabbning av kroppen innan jul för att rädda det som räddas kan. Å så har jag kommit på hur jag ska få upp saker från golvet. Greppa med tårna! Funkar utmärkt. Eller så ber jag Mannen ta upp dom. Det är vilket som.

Pappas

Den magiska vecka 40 är inledd. Det verkar bli en "pappabebis". Skulle den ärvt mitt tålamod skulle den vela komma ut så fort alla kroppsdelar och funktioner var på plats.
"Guuu så tråkigt och ligga på samma sätt i nio månader, vad är det där som låter där ute? Släpp uuuuuuut mig!"
Mannen är mer, "Varför ändra på ett vinnande koncept? Jag har det ju bra här, varför börja böka i onödan?"
Men när han väl sätter fart brukar det i och för sig bli väldigt bra, så det är väl positivt.

Grounded

Mitt barn har nu fått sitt första utegångsförbud. Jag är en hård mamma. Men jag hävdar nu precis som jag kommer göra om 15 år när det blir en veckas utegångsförbud för tjyvrökning:
- Det är för ditt eget bästa!

Detta utegångsförbud sträcker sig till 2:a januari. Sen är du mer än välkommen ut!

Saker jag funderar lite på:

*Om vattnet går i provhytten, måste jag betala plagget då? (Eller kan det kanske gå på försäkringen?)
*Tänk om det där lyxiga badkaret på förlossningen är upptaget när jag kommer in! (Eller finns det kösystem?)
*Kan bebisar sparka så hårt i magen att man bryter revbenen? (och OM de kan de, får man dra av på veckopengen då?)
* Hur många kilon lämnar man kvar på förlossningen? (Ja, bebisen tar jag såklart med hem).
* Varför fortsätter man att bli sugen på sex när man är gravid?(Det borde vara meningslöst, rent biologiskt).

Ansvarig utgivare?

Barnet är ca sex månader. Jag har äntligen gått ner några graviditetskilon och ska börja shoppa nya kläder. Jag har två skärp på mig. Jag tror att det är trendigt, men vad vet jag? Jag har inte riktigt koll på modet längre. Nej, det var en underdrift. Jag har så omoderna kläder att affärsbiträdet kommer fram till mig och vill se på skärpen, tar på dom och undrar imponerat om jag ligger fler år FÖRE i modet eftersom jag är så annorlunda klädd.

Det är tungt att shoppa med en sexmånaders i ena armen och en stor, tung bok av okänd karaktär under den andra. Vad göra? Tur att galleriorna har garderober där man kan lämna in grejer. Så jag gör så. Lämnar in den. Nej inte boken. Barnet. Till en översminkad, tuggummituggandes fjortis som står i garderoben. Sen går jag lugnt vidare och shoppar med min tunga bok under armen.

Om jag kommer i håg och hämta barnet vet jag inte. Jag hinner vakna innan dess och bestämma mig för att aldrig berätta för någon om den här drömmen.

Lilla Ludde

Mitt emellan nattens fjärde och femte kisspaus, när jag trött svor som mest över mitt gravida tillstånd, oförmögen att ens tycka det var lite mysigt att den lilla där inne hade hicka av stora mått, pep det till i mobilen. Tittade på klockan: 03.34. Vem faaan messar så här dags?!

Mms:et innehöll en bild på vännen/kollegans nyfödda lilla Ludvig, två timmar gammal. Han var så himla fin och plötsligt blev jag påmind om varför jag går här uppe på nätterna och inte kan sova. Lätt att glömma ibland!
Jag vaggade bort lillans hicka, genomförde mindre suckande nattens femte och sista kisspaus och somnade gott till Mannens svärande över väckarklockan.

Please do not disturb.

Packat och klart

Jag hade packat väl tyckte jag. En handväska i större modell med journal, klädombyte, hygienartiklar och lite babykläder. Det borde väl räcka gott för BB-vistelsen? För säkerhets skull kollade jag in några expertlistor på nätet så jag inte glömt något viktigt.
Döm om min förvåning när alla listor toppades med: cd-spelare, cdskivor, godis, läsk, tidningar, böcker, spel...ect.
Ska vi verkligen till samma ställe?! Det låter ju som om de ska ta vägarna förbi Selma Lagerlöf Spa innan förlossningen! Enligt vad jag förstått får man inte åka in förrän man har typ tre värkar på tio minuter. Exakt hur mycket hinner man med däremellan undrar jag?
Å att ta med ett spel skulle jag inte ens föreslå. Jag är en skitdålig förlorare så Mannen vill inte ens spela minigolf med mig när jag är som mest lugn och harmonisk. Gissar han inte är så sugen på ett parti Fia med Knuff mellan värkarna?

Min

Det börjar bli verkligt. Att jag snart kommer att ha en liten varelse som svälter om jag glömmer att mata den, gråter om jag skulle tappa bort den (som jag gör med nycklarna jämt) men som också skrattar bara för att jag busar in näsan i dess lilla mage. Min, liksom. Eller okej, våran, som Mannnen säger. (Men mest min.)

Faktum

Mina bröst fäller glädjetårar. Det är det fina sättet att säga det på. Sanningen är att dom läcker. Som fan. Har tvingast köpa amningskuddar för att inte läcka igenom. Det är inte så sexigt. Dessutom svettas jag som en tant i klimakteriet. Svett som verkligen stinker. Det är inte heller så sexigt. Lägg där till graviditetsflytningtar, pormaskar och celluliter som klättrar länge och längre ner på benen. Nej, det är inte särskilt sexigt att vara gravid. Jag klagar inte. Jag bara säger det.

Nattvak

- VÄNTA BARA!
Med dom orden ropandes i mitt öra var jag defenitivt vaken.
På andra sidan tråden deklarerade Marcus, min vän och pappa till ettåring att mina nya sovvanor (att vakna kl 11) inte kommer att hålla i längden. Att det snart är slut med det. Själv är han pappaledig och hade varit vaken sen 7.30. Som sagt, "vänta bara!"

Nej. Hävdade jag bestämt. Jag har redan mycket väl fått erfara vad det sömnmässigt innebär att ha en bebis.
Anledningen till att jag sover bort hela förmiddagen är att jag springer stafett till toan hela natten. Kissnödig/törstig/sammandragningar/funderingar/känna efter om vattnet gått.. ja det är mycket som stör om nätterna. Jag var fortfarande vaken när Mannen gick till jobbet. Hörde han mumla någonting om öronproppar.

It takes two..

Jag beundrar verkligen de kvinnor som klarar av att vara gravida ensamma. Jag är dödstrött även om jag har en sambo som gör allt hemma.
Men det är inte bara markservicen som är viktig. Jag skulle kunna leva med diskberg, micromat och damråttor. Men utan Mannens dagliga massage skulle jag ha ont i kroppen, ha huvudvärk och vara mer stressad. Vem skulle hålla reda på BM-tider och farliga fisksorter åt mig? Vem skulle säga att han är stolt över mig trots som att det känns som att jag bara gnäller och inte gör något vettigt alls? Vem skulle säga att jag är vacker trots 17 extrakilon? Vem skulle säga att jag är sexig trots att mina bröst läcker råmjölk? Ingen förmodligen.

Downshifting

För en kvinna som gillar att vara effektiv är en graviditet döden.
I huvudet ska jag göra så mycket, så snabbt och så bra. Helst nu på ett nytt jobb. Nej. Det går inte längre.
Men jag börjar vänja mig, acceptera och nästan men bara nästan njuta av det lite. Att jag måste dra ner på tempot och ingen kan klandra mig.
Mannen sköter markservicen exemplariskt här hemma. Det ska ju vara så, men jag får lite dålig samvete när jag inte rört disken eller lagat mat på en månad. Men lite, sådär i hemlighet, är det ju förjävla skönt också.

Nyfödd

Ja, den här bloggen alltså. Inte pyret i magen. Han/hon har inte behagat komma ut än. Det är ju inte BF förrän den 27/12, drygt två veckor kvar. Men nu när man slutat jobba går man ju bara och känner efter. Väntar och längtar. Och det är det den här bloggen ska handla om. Väntan och längtan. Å kanske några galna funderingar. Välkommen!