tisdag 16 december 2008

Min

Det börjar bli verkligt. Att jag snart kommer att ha en liten varelse som svälter om jag glömmer att mata den, gråter om jag skulle tappa bort den (som jag gör med nycklarna jämt) men som också skrattar bara för att jag busar in näsan i dess lilla mage. Min, liksom. Eller okej, våran, som Mannnen säger. (Men mest min.)
Upplagd av

2 kommentarer:

  1. Pia heter jag!16 december, 2008 05:19

    Hej!
    Gillar din blogg! Min älsta dotter är född den 25/12 (hon var två veckor tidig)det var så himmla mysigt på BB då,julstämmning,lungt och skönt. Så vi får väl se när din,förlåt eran(men mest din) lilla knodd kommer,spännande!

    Kram Pia

    SvaraRadera
  2. Anonym16 december, 2008 05:30

    vad roligt!! ska jag följa med spänning :D kramar

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)