För jämställdheten i framtiden

Kollegan ska vara föräldraledig. Ett helt år. Inget konstigt i det om det inte vore för att det är en manlig kollega. Då är det jättekonstigt. Weirdo. Och helt fantastiskt.

För jag går igång på det där med pappaledighet. Jag tycker det är viktigt. Jag tycker det är skitviktigt. För mig är det självklart att dela på ledigheten föräldrar emellan och när folk inte gör det så går jag i gång. Försöker tänka att folk faktiskt har rätt att bestämma över sina egna liv och barn. Jag är oftast inte så fördömande. Men i just den här frågan är jag inte särskilt vidsynt.

Nej, jag tycker inte att det skulle behöva vara lagstadgat hur man ska ta ut dagarna. Fifty fifty är lite väl larvigt att kräva. Omständigheter kan göra det mer praktiskt å ena eller andra hållet. Men eftersom så många mammor fortfarande vägrar släppa i från sig och pappor inte kräver/tar sin rätt så tycker jag att det är bra att några av dagarna inte kan överlåtas.

Jag har hört många förklaringar till varför pappor inte är hemma.
"Jag tjänar mindre än han". Jaha, och du tror att du kommer i fatt mer om du är hemma?
"Han har eget företag". Jaha men hur gör kvinnor med egna företag, kan de inte skaffa barn?
"Han får inte ledigt från jobbet". Jaha, jobbar han svart? Annars säger lagen nåt annat.

Sådär går jag igång. Förlåt. Det finns säkert jättebra förklaringar till varför kvinnor ska vara hemma mest. Jag har bara inte hört dom än.